Årets segrare och alla vi andra

"Kliv ner så att ni är på samma nivå", försökte jag.
"Vi är inte på samma nivå", sa Linus.
Sån är kamratskapen i Team Beefcake, årets vinnarlag.

Och för den som vill se hur det gick i matcherna, och var slutpoängen hamnade, finns tabellen här under. En liten rättelse har skett jämfört med vad jag sa vid prisutdelningen: Henke och Jonas har fått fyra poäng till och Jakob och Rickard blivit av med motsvarande fyra poäng. Vilket gör att tabellen (bortsett från etta och jumbo) blivit ännu jämnare.

Klicka på tabellen om du vill se den större.

Och om du inte kan få nog av bilder på svettiga lizardmens och klurande nördar: Jag har gjort ett album på Photobucket med alla bilder.

Dvärgarna regerar vidare ...

... fast nu tillsammans med Lizardmen.


Tack alla medverkande för en rolig turnering. Resultatlista, fler bilder och annat skoj från turneringen dyker upp här inom en inte allt för avlägsen framtid.

Och välkomna tillbaka nästa år. Om man ska gå på eftersnacket till årets turnering blir det då en tag team med 1500 poäng per armé, och en lord i ett av arméerna som är övergeneral för hela laget (och ger 200 victory points).

King of the Hill II – Return of the king

Herrgårdstomtarnas tag team tournament
Den 16–17 maj 2009

Tag team, två spelare per lag med 1000 poäng vardera.
Läs mer om hur tag team fungerar och vilka begränsningar du har.
Ingen övrig komp, däremot bonuspoäng för målning och armélistor inlämnade i tid, med mera.

Max sex lag, det vill säga tolv spelare. Anmäl er genom att skriva en kommentar till det här inlägget eller skicka ett mejl till Henke eller Jakob. Lämnar du in armélistan senast den 18 april får du bonuspoäng.

Alla lag kommer att möta varandra.

Plats: Harbo, Gamla skolan. (Samma som förra året och som Stig O'Dead)
Pris: 100 kronor per person.
Betalning: För full bonus, senast 18 april till Herrgårdstomtarnas bankkonto: 231 496 168 (Handelsbanken, clearingnummer 6542). Annars går det också att betala på plats.

Mer information, förklaringar och regler finns här på bloggen, som kommer uppdateras fram till turneringsstarten.
.

Därför strider vi

Bakgrund: Riddarna runt blodiga bordet

Om det var något fader Howard hatade mer än allt annat så var det odöda. Inte nog med att de var uppenbart onda och hädiska, de luktade illa, var fula och hade underliga matvanor.
Så vad gjorde han här, mitt emot två vampyrer och utan ens sin Sigmarshammare som skydd?
"Lyssna på vad de har att säga", sa Abdul Alhazred. Fader Howard hade känt den galne araben i snart tjugo år, även om han sett till att hålla det dolt för sina prästerliga kolleger. "Deras intressen faller samman med våra."

Den främste vampyren, iförd en svart helrustning, log mot honom. Fader Howard försökte låta bli att se de vassa hörntänderna och de alldeles för röda läpparna. Alhazred hade presenterat honom som Wilbur von Whateley.
"Låt höra", sa han.
"Världen har inte alltid varit som den är nu", sa vampyren, och ingen kunde ha misstagit hans röst för mänsklig. "Dvärgarnas imperium hade fallit samman, nu finns de plötsligt överallt och ingen kan stå emot dem."
"Jag har inget emot dvärgar", sa fader Howard. Det var en lögn. Han tyckte att de luktade illa, var fula och hade underliga matvanor. Och de var hädiska. "Dvärgarna hjälper oss. Dvärgarna hjälpte Sigmar."

De båda vampyrerna skrattade.
"Du sa att den här prästen var annorlunda, Alhazred. Men han är tydligen som alla andra, gömmer sig bakom dvärgarnas skägg."
"Jag gömmer mig inte bakom någon", röt fader Howard. "Människorna är starka, människorna behöver ingen som skyddar dem, de har Sigmar."
"Och det kan bli så igen", sa von Whateley, åter allvarlig. "En värld dominerad av människor, inte dvärgar."

"Hur?" sa fader Howard, men insåg sen att en annan fråga var viktigare. "Varför vill ni ha en sån värld?"
"Åh, människor är goda", sa den andre vampyren, Olaus Wormius, och fnittrade, "mycket godare än dvärgar. Dvärgar smakar bara fett, olja och rök. Ge mig en välbyggd Reikländare, mm-m."
von Whateley fräste åt Wormius, men fader Howard hade hört nog. Han vände sig mot Abdul Alhazred. "Ta mig härifrån."

"Åh, det är alldeles för sent för det", sa von Whateley. "De andra arméerna är redan på väg. Portalen är öppnad igen och de dras alla hit, oavsett om de vet varför eller inte. Vi måste samarbeta eller dö."
Fader Howard vände sig om och såg ut över ängarna som bredde ut sig i varje riktning från deras upphöjda mötesplats. Dammet från marscherande arméer färgade himlen röd i den nedgående solen. Jag skulle aldrig ha kommit hit. Jag har fördömt mina män och mig själv.

Förtvivlat tittade han på Abdul Alhazred, men där fanns ingen hjälp att hämta. Den galne arabens ansikte var upprymt och Alhazred skrattade.
"Striden om Härskarkullen börjar igen."

Lag Riddarna runt blodiga bordet består av Jakob och Rickard.
.